Fy f…

Gu´kor han herja, me vind og me vann.

Han slit oss førrderva, så godt som han kan!

Krøllan e slætta i søkkvåte skura.

Det va som han sklætta, når kulingen dura.

Ironien gnistra i bannskapens glød.

Mens veden knitra i peisen så rød.

Vi venta på våren tell mett i august.

På kinnet renn tåren, den drømmen blei knust!

9 kommentarer

Siste innlegg